Nyheter

Här har vi samlat våra senaste artiklar, pressmeddelanden och nyhetsbrev.

Tillbaka

Bostadsbolag nekas slutbesked trots att byggnationen uppförts i enlighet med bygglov och startbesked

Högsta domstolen har i mål T 2169-23 förtydligat att beviljade startbesked inte innebär att byggnationer per automatik kommer att meddelas slutbesked även om byggnationerna har uppförts i enlighet med startbesked.

Bakgrund

En byggnadsnämnd beviljade i januari år 2016 ett bostadsbolag bygglov för ett flerbostadshus. Under byggprocessen uppkom frågan om byggherrens åtgärder tillgodosåg reglerna om brandskydd. Bostadsbolaget avsåg att uppfylla dessa regler genom att låta utrymning ske genom lägenheternas fönster mot innergården. Tillåtligheten av denna utrymningsväg förutsatte att framkomligheten för räddningstjänsten bedömdes vara god. I september år 2016 bedömde byggnadsnämnden att brandskyddet kunde antas vara tillräckligt och meddelade därför startbesked för byggnationen. Efter interimistiska slutbesked kunde inflyttning ske till vissa lägenheter i byggnaden. I september år 2020 vägrade byggnadsnämnden att meddela slutbesked till följd av brister som hade uppdagats om framkomligheten för räddningstjänsten. Centralt i målet var om byggnadsnämnden hade rätt att vägra slutbesked trots att startbeskedet meddelades utifrån samma ansökningsunderlag.

Bedömning i målet

Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen menade att bedömningen av brandskyddet omfattades av startbeskedets negativa rättskraft, och att byggnadsnämndens beslut om avslag på ansökan om slutbesked i själva verket innebar en ändring av beslutet om startbesked. Byggnadsnämndens beslut skulle därför upphävas och handläggningen återupptas.

Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen menar istället att det inte förelåg något hinder mot att revidera den förhandsbedömning som byggnadsnämnden gjort inför beslutet om startbesked, samt att slutbesked i vilket fall kan vägras av säkerhetsskäl. Mark- och miljööverdomstolen stängde inte dörren för att negativ rättskraft avseende tekniska egenskaper, såsom brandskydd, i andra fall kunde föreligga. Högsta domstolen anför dock att en byggnadsnämnd inte är bunden av sina tidigare bedömningar avseende de tekniska egenskapskraven som lämnats i samband med startbesked. Högsta domstolen konstaterar att bedömningen avseende de tekniska egenskapskraven kan revideras även om det inte föreligger några tydliga avvikelser från det tidigare bedömningsunderlaget.

Kommentar

Högsta domstolens avgörande måste förstås som att startbesked och slutbesked är olika beslut, självständiga i förhållande till varandra. Byggnadsnämnder är inte bundna vid sina tidigare bedömningar av förenligheten med de tekniska egenskapskraven för det fall att brister skulle visa sig inför beslut om slutbesked.

För byggherrar medför detta givetvis en osäkerhet och den ekonomiska risken för att slutbesked inte meddelas är påtaglig vid större investeringar. Ett startbesked ger alltså inte byggherren någon indikator att blint förlita sig på.

Om en byggnadsnämnd felaktigt meddelar startbesked trots att byggnationen inte kan antas uppfylla de krav som gäller, och slutbesked sedan vägras med grund i dessa brister, kan byggherren rikta skadeståndsanspråk mot byggnadsnämnden. För att skadestånd ska utgå krävs att nämnden har agerat vårdslöst i sin handläggning vilket kan vara svårt att visa.

För mer information om avgörandet, vänligen kontakta Tom Hofset, Partner eller Hampus Bergenheim, Associate.

Mobil: Tom Hofset, +46 (0)72 588 19 93, Hampus Bergenheim, +46 (0)72 588 68 51.

Mejl: th@realadv.se, hb@realadv.se.