Bakgrund

En brand utbröt på Mössebergs kurortshotell, ett byggnadsminne, under renoveringsarbeten utförda av en entreprenör (”Bolaget”). Arbetet innefattade borttagning av gammal färg och ommålning. En anställd snickare använde sig växelvis av en varmluftspistol för att ta bort färgen, vilket ledde till branden som orsakade omfattande skador till ett värde om cirka 25 miljoner kr.

Högsta domstolen

Högsta domstolens avgörande behandlar bl.a. direktkravsrätt vid den försäkrades konkurs, försäkringsrättsliga frågor samt betydelsen av en tidigare dom mellan den försäkrade och ansvarsförsäkringsgivaren. Vi kommer dock inte att gå närmare in på de rättsfrågorna utan fokusera på undantaget från försäkringsskydd vid grov vårdslöshet. HD redogjorde för rättsläget på området och förde sammanfattningsvis fram följande.

Enligt försäkringsavtalslagen är ett försäkringsbolag fri från ansvar om en försäkrad uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet framkallar ett försäkringsfall.

Grov vårdslöshet definieras i praxis som ett handlande som ligger på gränsen till ett uppsåtligt förfarande, dvs en betydande hänsynslöshet eller nonchalans som medför en avsevärd risk för skada. Detta kan inkludera både medveten och omedveten vårdslöshet, förutsatt att avvikelsen från vad som kan bedömas som aktsamt är påtaglig och att skadevållaren haft möjlighet att inse risken för skada. Vidare konstaterar domstolen att det även kan beaktas att det aktuella handlandet ägt rum inom yrkesmässig verksamhet.

Avseende grov vårdslöshet konstaterade HD att det i målet fanns en omfattande utredning om lämpligheten i sig att använda varmluftspistol vid arbetets utförande. Mot bakgrund av att det av, enligt förhör, synes vara branschpraxis att använda sig av varmluftspistol vid svåråtkomliga ytor ansåg Högsta domstolen att det inte var olämpligt i sig att använda varmluftspistol vid det aktuella arbetet. Det avgörande för frågan om grov vårdslöshet var de närmare omständigheterna kring det utförda arbetet.

I den delen konstaterade domstolen att Bolaget inte hade vidtagit rimliga säkerhetsåtgärder för att i möjligaste mån minska risken för brand. I stället hade arbetet anförtrotts en anställd snickare som saknade utbildning och erfarenhet av att använda varmluftspistol för färgborttagning på den typen av objekt. Snickaren hade inte heller någon utbildning avseende säkerhetsföreskrifterna för ”Heta arbeten”. Det anordnades inte heller någon tillsyn över arbetet och Bolaget vidtog inte heller några mer konkreta åtgärder för att minska risken för att brand skulle uppstå eller för att möjliggöra en snabb släckning om behov av det ändå skulle uppkomma. Domstolen listade flera relevanta åtgärder från säkerhetsföreskrifterna för ”Heta arbeten” och konstaterade att ingen av dessa vidtogs.

Enligt Högsta domstolens bedömning har arbetet utförts på ett sådant sätt att det, särskilt med beaktande av att det varit fråga om arbete som utförts inom ramen för en yrkesmässig verksamhet, måste anses ha varit fråga om grov vårdslöshet.

Undantagsvillkoret avseende grov vårdslöshet var därför tillämpligt och försäkringen gällde således inte.

Kommentar

Något att ta med sig från domen är att det eventuellt är enklare för en domstol att fastställa grov vårdslöshet när det handlar om ett beteende som avviker från en skriven norm än när den fria culpabedömningen ska tillämpas. Vidare betonar domstolen att avgörandet tar sikte på yrkesmässig verksamhet. Det framstår därför som osannolikt att en privatperson i en liknande situation skulle ha ansetts agerat grovt vårdslöst.

För entreprenörer som arbetar med normreglerade arbeten finns därmed anledning till eftertanke. Speciellt med hänsyn till att frågan om grov vårdslöshet även har betydelse i andra sammanhang, till exempel ABT 06 gällande möjlighet att åberopa avtalade ansvarsbegränsningar.

Mobil: Tom Hofset: +46 (0)72 588 19 93, Simon Lassa: +46 (0)70 924 63 12

Email: th@realadv.se, sl@realadv.se