Nyheter

Här har vi samlat våra senaste artiklar, pressmeddelanden och nyhetsbrev.

Tillbaka

Högsta domstolen fastslår att gemensamhetsanläggning kan inrättas i lös egendom

Högsta domstolen har i ett nytt avgörande fastslagit att en gemensamhetsanläggning, i vissa fall, kan inrättas i lös egendom (Mål nr T 5127-23).

Bakgrund

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som flera fastigheter gemensamt använder, exempelvis väg, vatten- eller avloppssystem. Anläggningen bildas genom lantmäteriförrättning och ägandet samt kostnaderna för anläggningen delas mellan fastigheterna.

Målet rörde lös egendom i form av en brygga som ägdes gemensamt av ägarna av två angränsande fastigheter. Bryggan utgjorde lös egendom bland annat för att den anbragts på en fastighet som inte tillhörde någon av dess ägare. De berörda fastigheterna gick inte att nå genom vägförbindelser och förutom en stig i skogen var det främst sjövägen som låg till hands varför bryggan var viktig för transporter ut till fastigheterna.

Prejudikat

Det har tidigare varit självklart att en gemensamhetsanläggning kan inrättas i fast egendom och i viss lös egendom som specificeras i lag, exempelvis gruva och naturreservat. Frågan som aktualiserats i detta mål är om en gemensamhetsanläggning mer generellt kan belasta lös egendom.

Högsta domstolen förklarar i målet att en gemensamhetsanläggning, i ett fall som detta, kan inrättas i lös egendom för att tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter. Det kan ske genom att en ny fysisk anläggning tillskapas eller befintlig fysisk anläggning används.

I det aktuella fallet blev bryggan, genom inrättande av gemensamhetsanläggningen, fastighetstillbehör till fastigheterna och fastigheternas behov av bryggan kunde därmed säkerställas långsiktigt. Att bryggan fram till inrättandet utgjort lös egendom innebar därför inte hinder mot att inrätta den aktuella gemensamhetsanläggningen.

Kommentar

Högsta domstolen tar sikte på syftet för en gemensamhetsanläggning – att tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse, exempelvis tillgångsförbindelser, för flera fastigheter. För att uppnå ändamålen krävs det ett långsiktigt säkerställande av rätten att använda den fysiska anläggningen. Detta innebär att det sällan lär bli aktuellt att inrätta gemensamhetsanläggning i lös egendom, eftersom lös egendom som huvudregel inte kan kopplas till rättigheter eller skyldigheter som för dess funktion ska vara bestående. Lösningen, i detta fall, var att den lösa egendomen blev fastighetstillbehör genom inrättandet av gemensamhetsanläggningen, vilket säkerställde fastigheternas behov långsiktigt.

REAL välkomnar förtydligandet att det är gemensamhetsanläggningens ändamål som ligger till grund för inrättandet.

För mer information om avgörandet, vänligen kontakta Oscar Dyrelöv, Associate eller Daniel Jönsson, Partner.

Mobil: Oscar Dyrelöv +46 (0)73 600 15 60, Daniel Jönsson +46 (0)72 550 67 41.

Mejl: od@realadv.se, dj@realadv.se.