Den 1 juni 2026 trädde en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Lagen ersätter 2006 års skyddsrumslag och innebär flera förändringar som är direkt relevanta för fastighetsägare: skärpt kontroll av befintliga skyddsrum, ett nytt skyddsalternativ (”skyddade utrymmen”) och tydligare regler om ersättning från staten.
Bakgrund
Genom lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen vill regeringen modernisera och tydliggöra regelverket kring civilbefolkningens skydd vid krig och höjd beredskap. Lagen ersätter den tidigare lagen (2006:545) om skyddsrum.
Sverige har i dag omkring 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner personer, men ingen nybyggnation av skyddsrum har skett med statliga medel sedan 2002. Många av de befintliga skyddsrummen är gamla och används till annat, exempelvis förråd, cykelrum eller garage. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget har regeringen bedömt att skyddet behöver stärkas och moderniseras.
Ett nytt skyddsalternativ: skyddade utrymmen
Lagen inför ett nytt komplement till de traditionella skyddsrummen: skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme ger ett mer begränsat skydd än ett skyddsrum, men ska ändå ge ett skäligt skydd mot konsekvenserna av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Det kan till exempel röra sig om tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage eller källare i betongbyggnader.
Ett beslut om att ett skyddat utrymme ska inrättas i en viss byggnad fattas av kommunen, eller i vissa fall av annan statlig myndighet. Blir en byggnad föremål för ett sådant beslut är det ägaren till byggnaden som blir skyldig att inrätta och därefter underhålla det skyddade utrymmet.
Skärpt kontroll av befintliga skyddsrum
För fastighetsägare som redan har ett skyddsrum i sin byggnad är det framför allt den förstärkta kontrollen som är praktiskt relevant. Enligt lagen kan den myndighet som ansvarar för kontroll av skyddsrum förelägga en fastighetsägare att utföra en förenklad kontroll av skyddsrummet.
Visar kontrollen att skyddsrummet har brister eller behöver förbättras kan fastighetsägaren också föreläggas att vidta förbättringsåtgärder, till exempel nya installationer eller utbyte av komponenter. Grundansvaret för löpande underhåll ligger alltid på fastighetsägaren och omfattar bland annat att dörrar, luckor och tätningar fungerar och att inga otillåtna ingrepp har gjorts i skyddsrummet.
Från och med den 1 januari 2027 tar länsstyrelserna över ansvaret för kontrollerna av skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB), som dock fortsätter vara den ledande och inriktande myndigheten inom området.
Ersättning från staten
Lagen innehåller även tydligare regler om ersättning än tidigare gällande lag. Den som är skyldig att underhålla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme har rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader. Samma rätt till ersättning för skäliga merkostnader gäller den som efter föreläggande har vidtagit förbättringsåtgärder i ett skyddsrum, och den som bygger och utrustar ett nytt skyddsrum eller inrättar ett skyddat utrymme.
Ersättningen är dock inte ovillkorlig. Den lämnas inte för åtgärder som beror på att fastighetsägaren har eftersatt underhållet, gjort otillåtna ingrepp i skyddsrummet eller på annat sätt varit försumlig. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur ersättningen ska beräknas, vilket innebär att det ännu återstår att se hur ”skäliga kostnader” kommer att tillämpas i praktiken.
Kommentar
För fastighetsägare med skyddsrum i sitt bestånd innebär den nya lagen i praktiken att ansvaret för underhåll och kontroll blir tydligare reglerat, samtidigt som möjligheten till statlig ersättning ger ett ekonomiskt stöd för framtida underhålls- och förbättringsåtgärder. Ersättningen täcker dock inte kostnader som beror på att underhållet tidigare har eftersatts, gjorts med otillåtna ingrepp eller på annat sätt försummats. Samtidigt kvarstår viss osäkerhet kring hur ”skälig ersättning” ska beräknas och hur den förenklade kontrollen kommer att utformas i detalj, eftersom mycket överlåts till kommande föreskrifter.
Fastighetsägare bör därför redan nu göra en enkel inventering av om det finns skyddsrum i det egna beståndet, kontrollera skyddsrummets skick och dokumentation samt säkerställa att den nuvarande användningen (till exempel som förråd eller cykelrum) inte hindrar att skyddsrummet kan ställas i ordning inom föreskriven tid om höjd beredskap skulle beslutas.
Vidare bör en fastighetsägare se över ansvarsfördelningen gentemot sina hyresgäster. Lagen ålägger både fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren att bereda plats i skyddsrummet och att ställa det i ordning vid höjd beredskap. Det löpande underhållet av själva skyddsrummet och dess utrustning är dock alltid ägarens ansvar enligt lagen, oavsett vad som avtalas med en hyresgäst. Eftersom flera aktörer kan vara inblandade i en och samma byggnad finns det anledning att i hyresavtal tydliggöra vem som i praktiken ansvarar för vad: exempelvis vem som ska tömma och iordningställa utrymmet, vem som ansvarar för att det inte blockeras av hyresgästens egen verksamhet, och hur kostnader och praktiskt ansvar ska fördelas om flera hyresgäster delar samma skyddsrum.
Den som äger en byggnad som kan komma att pekas ut för ett skyddat utrymme bör också vara förberedd på kommunens informationsgivning och eventuella beslut som rör den egna fastigheten.
För mer information, vänligen kontakta Tom Hofset, Partner eller Oscar Dyrelöv, Associate.
Mobil: Tom Hofset, +46 (0)72 588 19 93, Oscar Dyrelöv, +46 (0)73 600 15 60.
Mejl: th@realadv.se, od@realadv.se.