Efter uppförande av en byggnad upptäcktes under garantitiden en vattenskada på fastigheten som aktuell entreprenör ansvarade för gentemot beställaren. Skadan hade dock orsakats av en underentreprenör som entreprenören anlitat. Försäkringsbolaget som reglerade skadan, som försäkringsgivare till beställaren, framställde krav emot entreprenören. Entreprenören överlät därför sin skadeståndsfordran gentemot underentreprenören till försäkringsbolaget. Efter att underentreprenören motsatt sig kravet aktualiserades frågor i domstolen rörande om entreprenörens rätt till skadestånd är beroende av att entreprenören har betalat sin skuld till beställaren samt om entreprenörens möjlighet att överlåta en sådan skadeståndsfordran begränsas när avtalet med underentreprenören innehåller ett förbud mot sådan överlåtelse. Dessa frågor behandlades av Högsta domstolen i en dom den 20 juli 2021 i mål T 4012-20. Högsta domstolen slog fast att det inte kan krävas att ersättningsskyldigheten är fastställd eller fullgjord, om det inte följer av en specifik rättsregel eller avtal samt att fordringen var överlåtbar trots att avtalet med underentreprenören innehöll ett förbud mot överlåtelse.

Högsta domstolen framhävde, rörande frågan om entreprenörens rätt till skadestånd, är beroende av att entreprenören har betalat till beställaren, att det inte finns någon princip gällande att ena parten ska ha ersatt en annan part innan den förstnämnda ska ha rätt att få betalt av en tredje part. Det kan således inte krävas att ersättningsskyldigheten är fastställd eller fullgjord, om det inte följer av en specifik rättsregel eller avtal. Högsta domstolen framhåller dock att det som huvudregel förutsätts ett krav på konkretion på så sätt att det föreligger en fordran gentemot entreprenören. Ett exempel på detta är när beställaren har framfört ett ersättningskrav. I målet innebar det att underentreprenörens invändning gällande att entreprenören ännu inte hade utfört en betalning inte kan leda till att underentreprenören undgår betalningsansvar.

Gällande entreprenörens möjlighet att överlåta fordran till underentreprenören konstaterar Högsta domstolen att fordringar som utgångspunkt är överlåtbara. Högsta domstolen menar dock att det kan finnas situationer när överlåtelseförbud kan åberopas mot en rättighetsförvärvare. En sådan situation kan vara när en part har ett befogat intresse av att betala endast till den ursprungliga parten. I denna dom menar Högsta domstolen att det inte har anförts skäl för ett sådant intresse, och således saknade överlåtelseförbudet verkan mot försäkringsgivaren.

För mer information om avgörandet, vänligen kontakta:

Simon Gille-Johnson, biträdande jurist

Mobil: +46 72 588 00 44

Email: sgj@realadv.se