Som vi skrivit om tidigare i artikeln ”Kapitalbristreglerna – rättstillämpning och kritik” är kapitalbristreglerna komplicerade och har fått utstå omfattande kritik.

Huvudsyftet med utredningen var att föreslå åtgärder för att förhindra att bolag används för brottsliga ändamål och avhandlade förslag såsom revisionsplikt för små aktiebolag, tidsfrister och sanktioner för inlämning av årsredovisningar, straffbestämmelse om bolagskapning, men det är inget vi går närmare in på i detta nyhetsbrev.

Reglerna om tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist i aktiebolag är en del av skyddssystemet för borgenärer. Reglerna innebär att aktiebolag måste följa ett specifikt handlingsmönster när det egna kapitalet täcker mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte följer dessa regler, kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för bolagets förpliktelser. Reglerna är emellertid komplicerade och aktiekapitalets storlek har gradvis minskat, både nominellt och i reala termer. Denna minskning har underminerat aktiekapitalets förmåga att fungera som ett borgenärsskydd och med dagens aktiekapital på 25 000 kronor, är detta skydd i praktiken en chimär. Dessutom uppstår behovet av åtgärder enligt befintligt regelverk ofta för sent för att vara meningsfulla för borgenärer.

Utredningen menar därför att de nuvarande reglerna om tvångslikvidation bör tas bort och ersättas med nya bestämmelser. Ändringarna syftar till att förenkla regelverket och förstärka borgenärsskyddet genom att fokusera mer på bolagets förmåga att betala sina skulder i tid (solvens) snarare än att se till huruvida bolagets tillgångar överstiger dess skulder (sufficiens). Det senare uttrycks genom kravet på kontrollbalansräkning och eventuell likvidation för det fall det finns skäl att anta att bolagets aktiekapital understiger hälften av bolagets egna kapital.

Utredningen föreslår att styrelsen ska ha ett ansvar att se till att bolagets ekonomiska ställning är betryggande för bolagets fordringsägare. Styrelsen ska kontinuerligt övervaka att bolagets eget kapital och likviditet är i linje med verksamhetens art, omfattning och risker. Om bolagets eget kapital eller likviditet inte uppfyller kraven, ska styrelsen genast behandla saken och kalla till en bolagsstämma för att redogöra för bolagets ekonomiska ställning och föreslå nödvändiga åtgärder.

Förslaget knyter därmed an till den försiktighetsregel som redan finns vid beslut om värdeöverföringar, som fokuserar på bolagets solvens och likviditet, och med inspiration från länder som Norge och Danmark anser utredningen att det bör läggas till en skyldighet för styrelsen att omedelbart agera om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad som krävs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker.

De ovan beskriva förslagen gäller endast för privata aktiebolag. För publika aktiebolag måste det dock, för att harmonisera med EU:s bolagsdirektiv, fortfarande finnas en bestämmelse som med innebörd att om bolagets eget kapital inte täcker mer än hälften av det angivna aktiekapitalet i bolagsordningen, ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att besluta om likvidation eller andra åtgärder ska vidtas.

Kommentar

Vi delar slutsatserna som presenteras i utredningen avseende de svårtillämpade kapitalbristreglerna. Det är uppenbart att dessa regler inte längre tjänar sitt syfte effektivt, och det är positivt att en översyn och eventuell lagändring övervägs. Skiftet från att fokusera på bolagets sufficiens till att se till att bolaget har tillräcklig solvens och likviditet bör, enligt vår mening, stärka borgenärsskyddet märkbart. En modernisering av dessa regler skulle därför vara välkommen och skulle förhoppningsvis göra borgenärskyddet mer anpassat till dagens verklighet och behov.

Mobil: Patrik Lilieblad: +46 (0)72 588 67 44, Simon Lassa: +46 (0)70 924 63 12

Email: pl@realadv.se, sl@realadv.se