Nyheter

Här har vi samlat våra senaste artiklar, pressmeddelanden och nyhetsbrev.

Tillbaka

Ny lag kan komma att stoppa utländska investeringar i svenska företag

I mars 2023 lämnade regeringen ett lagförslag rörande utländska direktinvesteringar på remiss till Lagrådet. Enligt förslaget, vilket föreslås träda i kraft den 1 december 2023, ska granskningsmyndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) ges möjlighet att granska investeringar som kan skada bland annat samhällsviktig verksamhet och ytterst, förbjuda dem.

Vi har tidigare skrivit om att ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar har varit på gång (se vår tidigare artikel).

Bakgrunden till den aktuella lagrådsremissen är att det svenska säkerhetsläget har försämrats under många år. Exempelvis är ett statligt kinesiskt bolag den största ägaren av svensk vindkraft idag, vilket är en sådan investering som hade kunnat träffas av lagförslaget.

Lagförslaget föreslås omfatta investeringar i svenska företag (aktiebolag, europabolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller stiftelse) som bedriver skyddsvärd verksamhet. Verksamheter som träffas är de som bedrivs eller kontrolleras från Sverige. Skyddsvärd verksamhet ska definieras brett och inkluderar samhällsviktig verksamhet, säkerhetskänslig verksamhet, utvinning och försäljning av kritiska råvaror som är viktiga för Sveriges försörjning, behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter, tillhandahållande av krigsmateriel och forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier. Vad gäller samhällsviktig verksamhet kan det vara en tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, exempelvis energiinfrastruktur. Myndigheter arbetar just nu med att ta fram en förteckning över vad som ingår i begreppet samhällsviktig verksamhet.

Granskningssystemet innebär att den som har för avsikt att investera i ett företag som omfattas av lagen behöver anmäla investeringen till granskningsmyndighet om investeringen medför att investeraren får ett visst inflytande i verksamheten. Anmälningsskyldigheten ligger således på investeraren och oavsett var investeraren har sitt säte (även en investerare med säte i Sverige). Det är dock inte enbart investeraren som omfattas, utan även företaget som är föremålet för investeringen har en skyldighet att upplysa potentiella investerare om anmälningsskyldigheten. Målbolag i en transaktion har således en upplysningsskyldighet gentemot investeraren. Vid bristande uppfyllelse av lagkraven kan sanktioner upp till 100 miljoner kronor utgå. Granskningsmyndighet föreslås bli Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). ISP har även rätt att göra granskningar på eget initiativ.

Det aktuella lagförslaget tar sikte på investeringar i företag. Överlåtelse av skyddsvärda fastigheter berörs inte utan huruvida sådana överlåtelser ska kunna förbjudas utreds just nu parallellt av Försvarsdepartementet. Försvarsdepartementets utredning ska redovisas senast den 1 februari 2024. Något som dock inte berörs i lagrådsremissen är huruvida aktier i ett fastighetsägande bolag kan komma att träffas av det nya lagförslaget.

Som vi skrivit om i tidigare nyhetsbrev finns idag ett granskningssystem i säkerhetsskyddslagen (2018:585) rörande överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet. Enligt det nya lagförslaget ska de båda granskningssystemen gälla parallellt. En investering i säkerhetskänslig verksamhet kan därmed komma att omfattas av både de aktuella lagförslagets granskningssystem och säkerhetsskyddslagens regler.

Lagen föreslås att träda i kraft den 1 december 2023. Transaktioner med tillträde efter detta datum kommer att träffas av de nya reglerna. Efter att Lagrådet har lämnat sina synpunkter på remissen kommer regeringen att presentera en proposition, vilken riksdagen sen har att besluta om.

Kommentar

Lagens tillämpningsområde är brett och definitionen av skyddsvärd verksamhet är relativt oklar, vilket medför att flertalet svenska företag kan komma att beröras av granskningssystemet. Å ena sida finns ett intresse från lagstiftarens och samhällets håll att definitionen är bred för att granskningssystemet ska kunna utformas på ett flexibelt sätt då bedömning av vilka verksamheter som är att anse som samhällsviktiga kan variera från tid till annan. Å andra sidan är det viktigt med en förutsägbarhet avseende vilka investeringar som träffas av lagen för att undvika en alltför omfattande börda för enskilda investerare och målbolag samt för att inte transaktionsklimatet ska hämmas. Förhoppningsvis blir det klarare i den förteckning som myndigheter just nu arbetar på och att föreskrifter till lagen meddelas med närmare regleringar om vad som omfattas.

Det återstår att se om ytterligare ändringar görs innan lagen röstas igenom och hur den nya lagen kommer att tillämpas. Förhoppningsvis förtydligas huruvida överlåtelse av aktier i fastighetsbolag omfattas. Fram tills att ett klargörande kommer, antingen i propositionen, författningstext eller senare i praxis, får man utgå från att även aktier i fastighetsbolag omfattas

För mer information om lagrådsremissen, vänligen kontakta: Fanny Davidsson, Senior Associate

Mobil: +46 (0)72 373 03 54

Email: fd@realadv.se